un`derkasta sig verb underkastade underkastat ORDLED: under--kast-ar SUBST.: underkastelse

islam är den religion som har Muhammed som profet och Koranen som helig skrift.

kastväsen, indiskt system för social struktur och rangordning av grupper.

Fursten, Il principe, den italienske statsmannen, historikern och filosofen Niccolò Machiavellis mest berömda verk, färdigställt 1513, tryckt 1532.

Muhammed, Muḥammad, född cirka 570, död 8 juni 632, ”Guds budbärare”, islams profet.

teokrati, gudsvälde, statsskick där en gudomlig auktoritet utgör regimens yttersta legitimitetsgrund.

masochism , benägenhet att utsätta sig för skymfande behandling, att vara martyr; särskilt ett tvångsmässigt behov att bli förnedrad, att underkasta sig eller att låta sig utsättas för fysisk och psykisk smärta, ofta i ett ritualiserat sexuellt scenario, för att nå sexuell upphetsning och orgasm.

livegenskap, historisk term för bonde­klassens ofrihet i förhållande till godsägarna på många håll i Europa under medeltiden och närmast följande århundraden.

Jeanne d’Arc, av sig själv kallad Jeanne la Pucelle (’jungfrun’), i litteraturen också benämnd Johanna av Lothringen och Jungfrun av Orléans, född ca 1412, död 30 maj 1431, franskt nationalhelgon.

Stockholms blodbad, benämning på avrättningarna i Stockholm 8–9 november 1520 efter Kristian II:s kröning.